Trollnäsa

Sitter och har seriösa funderingar på att bli nykter. Glatt och positivt nykter. Jag är rädd att allt ska bli så trist. Hur gör alla nyktra för att vara glada? Samtidigt så går det ju att räkna ut. Med arslet. Trygga barn. Igår sa Hugo att han var ledsen då jag drack för mycket vin. På vår ettåriga bröllopsdag väckte jag min man och skällde ut honom. Mitt i natten. Vår dotter låg vaken och lyssnade. Jag vaknade bakis och grät hela dagen.
Kul fest.

Jag sitter i sjöstadskapellet och söker tröst hos Gud.

Jag ska inte glömma. 5 glas vitt och 1drink på landet ger en jävulsk ångest dag 2

Ett glas i timmen
Inte ta själv, bara bli serverad
Vit månad fram till Grekland

Förbannad. Satt med granne igår. Blev full fick minneslucka. Idag seg, ville vara pigg. Är så jävla förbannad. Jag vill vara nykter. 💀💀💀💀💀💀💀

Lördag. Alla på stan dricker. Jag vill också. Så jävla avis!!!

Jag vill ändra på fler saker. Jag vill inte vara bakis. Jag gick inte till jobbet idag. Jag var bakfull. Inte så snyggt.
Detta mess fick jag av min man. "Mår så jäkla piss av det här fia:(. Samma slinga om å om igen. Det jag mår sämst av är att se dig må dåligt. Det gör så ont i mig så du anar inte. Vill att dina dagar ska vara glada, stärkande och bra bra bra. Jag vill bara se dig glad, stark och så där härlig som bara du kan fia. Ta den här dagen nu och gör den till en vändpunkt. Hitta en lösning som känns bra. En långsiktig lösning, inte en som sträcker sig till nästa helg. Sätt upp ett mål för i år. Och håll dig till det. Kanske måste vägen till målet vara lite svår för att lyckan att ha klarat av den ska kännas ärlig? Jag kommer stötta dig. Jag vill hitta tillbaka. Vår familj är värd att må bra."

Kan man ha bättre stöd?

Hur ska jag utveckla mig?

Känner att jag loopar. Gör samma dumma saker igen och igen. Drack vid sidan av igår. Halsade lite gin då ingen såg. För att toppa känslan liksom, fast jag vet att det är dumt. Idag är jag bakis. Inte våldsamt, men bakis nog att ångra igår. Har ångest.

Oj. Hjärnan går på högvarv. Fest ikväll. Litar jag på mig själv så pass att jag kan dricka? Jag vet inte. Jag har ju inga problem med att vara nykter egentligen. Problemet är väl att jag "ser ner" på nykterheten lite. Känner att kvällen kan få mer innehåll med alkohol. På ett sätt är jag ju väldigt stolt över min nykterhet. Mallig om du så vill. Skulle jag vara nykter ikväll skulle jag känna mig liite förmer än andra. Och den känslan är jag inte helt kompis med. Jag får se hur det blir.

Det jag kan tacka alkoholhjälpens forum för är främst 2 saker: Att öva på att varje dag (i mitt fall fredag och lördag) vakna, och redan i sängen/duschen lova att idag skall vara en nykter dag. Jag bockar på 2 veckor av 3 dagar som jag har valt nykterhet istället för fylla. Check.
Den andra saken jag har fått är insikten om att jag är en smygdrickare av stora mått. Om jag skall dela upp mitt alkoholdrickande i före och efter jag började "stöddricka" under fester så minns jag inte ens när det vände. Det är därför jag ibland har tyckt att det är svårt att ta en after work med vissa människor som jag VET bara tar ett par glas på en fredagskväll, och håller tempot 1 glas /timmen. Jag vill gärna ta första vinet i 2 klunkar, SEN är jag redo för första glaset.

Ett tydligt exempel på detta var runt den 1/11, då jag och Pelle och barnen var i min hemstad hos mor & far på besök. Vi drack vin till middagen (mina föräldrar har aldrig varit berusade så jag ser det) och sedan satt vi och tittade på kort från en utlandsresa på datorn i vardagsrummet. Jag "gick och tog ett glas vatten" ibland krana krana "kollade om kylen var stängt" krana krana. Ni fattar. Jag drack många fler glas BiB-chardonnay än de andra. Vaknade vrålbakis och skulle umgås med mamma & pappa. I en miljö där det inte dricks mycket, och där man inte varit bakis sen studenttiden i Uppsala på 60-talet liksom.

Jag läser er och känner mig lite mallig att jag inte har ett dagligt sug. (Jag gillar inte att känna mig mallig, men det här är ett mycket ärligt forum, jag skriver inte det här för att folk ska älska mig, utan av andra skäl.)

Men då jag läser, och känner igen mig i stöddrickandet, skåphuttandet och smygsupandet, då vet jag att jag måste göra en förändring. Där bränner det till.